Jag har en porslinsblomma som är ett skott från en expojkväns föräldrars växt. De bodde i en fantastisk trävilla på Djursholm, och redan när de flyttade in i huset trettiofem år tidigare fanns moderplantan på plats i huset. Den tog upp ett helt enormt burspråk, och därifrån fick jag ett skott. Så den växten hade nog ett sekel på nacken. Detta hände nog för elva till tolv år sedan, men eftersom jag vanskött den och slarvat med omplanteringen hade den inte blivit stor direkt. Den hade en liten kruka med nästan ingen jord kvar där den stod på sin plats på skrivbordet i kontoret. Men nu är det äntligen åtgärdat. Den har fått en rejäl kruka med ny fräsch jord, så nu borde den kunna växa till sig. Och förhoppningsvis får krukan med tiden en fin patina. Onekligen ser den lite ny och orange ut. Men det kommer att bli fint på sikt. Nu ska jag pipa iväg på middag. Det vankas pasta och det har jag gjort mig förtjänt av efter fem varv runt Kungsholmen denna vecka. Det vill säga fem mil och nästan åtta timmars snack med prommiskompisen. Kanske borde vi ta Djurgården runt i morgon istället...
