Om att kasta filtar lite här och där Låt oss prata om filtkastandet. Ni vet de där perfekt tillrättalagda filtarna som ska se ut som de lite nonchalant har blivit ditslängda. Jag förstår mycket väl syftet med dessa i stylingen; de ska skapa värme och det ska se hemtrevligt ut. Naturligtvis har jag själv använt detta grepp många gånger, och jag vet vilken konst det faktiskt kan vara att få till det så där härligt slarvigt. Men nu känner jag att det gått inflation i filtkastandet. Framför allt i objekten på hemnet. Vi bloggare visar ju gärna inspirerande hem från mäklarbyråerna vilket våra läsare uppskattar. Mäklarna i sin tur gillar givetvis att vi skriver om deras objekt då de på så sätt får gratis spridning och når ut till potentiella köpare. A win win för alla alltså. Men filtarna börjar bli ett problem. Nyligen när jag skulle blogga om ett rätt tjusigt hem från hemnet med flera rum stötte jag på patrull när jag skulle lägga upp bilderna så att inlägget fick ett bra flow. För det är sånt vi inredningsbloggare pysslar med. I princip i varje rum låg en filt slängd på en stol. Förstå när man radar upp dessa bilder på varandra hur det ser ut. Konstigt. Jag menar en filt slängd i soffan, och kanske på en säng kan passera. Men vem har filtar slängda på stolar i varje rum i sitt hem? Istället för att kännas lite härligt slarvigt ser det komiskt ut. Vid matbordet? Sitter ni invirade i filtar när ni käkar middag? Eller när ni arbetar vid skrivbordet? Går hela familjer insvepta i filtar som mumier och slänger dem lite här där? Det är här jag menar att filtkastandet har gått överstyr, och istället fått motsatt effekt. Det ser absolut inte ut som en skön typ bor i lägenheten, utan snarare som en stylist har gått bananas. I ett annan objektsbeskrivning ser jag en filt kastad över en tavla lutad mot en vägg. Jag granskar bilden en stund och funderar över om det är för att skydda väggen och tavlan, men tanken är nog att det bara ska se lite härligt ut. Jag vet inte. Jag undrar därför om det inte dags för alla stylister att fundera över uttrycket Kill your darlings i det här sammanhanget? Skulle man kanske kunna införa någon slags branschstandard? Max två till tre kastade filtar per hem, och helst inte på konstiga ställen? På grund av allt detta rufsande med filtar och linnelakan som pågått i flera år vid det här laget, ser jag en ny trend svepa in. För i vanlig ordning skapas en motreaktion när det blivit för mycket av något. Nu vill vi ha lakan med hög trådtäthet, precis som på lyxhotellen. Ni vet känslan av det frasande ljudet när man kryper ner i en perfekt bäddad hotellsäng. Eller av lakan som fått torka i vinden och sedan manglats såsom på mormors tid. Underbart. Kanske beror också min längtan efter krispighet istället för rufs, på att jag bor tillsammans med ett par filtkastare av högsta rang. Nej, de är inte stylister. Men så fort de somnat går jag runt och viker ihop filtarna i prydliga högar. Och njuter. Ulrika Randel En filtkastare.
