Om att ändra förutsättningarna Efter att ha sneglat på burkarna från Farrow and Ball ståendes på köksgolvet i många veckor händer det igen. Trots att jag, vis efter mitt förra lilla projekt, lovat mig själv att anlita hantverkare nästa gång det är dags att ta fram målarpenslarna. Jag bestämmer mig för att göra det själv. Hur svårt kan det vara att måla några väggar egentligen!? Nu ska det ske. Jag sätter av helgen för att måla ett par rum. Två olika nyanser av blått blir det. Sagt och gjort. Lördagen är här och jag drar igång. Det ska tas ner gardinstänger och rullgardiner. När jag drar ut det gamla linneskåpet får jag en smärre astmaattack på grund av allt damm som sitter fast på baksidan av skåpet. Och det är inte så att jag aldrig har städat under sängen, men när jag drar ut den visar det sig att en napp som inte används på tre år sitter fastkilad där under, och där hittar jag också batteriladdaren som försvann spårlöst en dag och inte synts till sedan dess. Förrän idag då. Så är det dags för tejpandet. Jag har fått tips om att man ska ha blå tejp och köpt flera rullar. Ganska snabbt inser jag att det kommer att gå åt hutlöst mycket tejp. Det går över sju meter bara runt ett fönster. Tveksamt om mina rullar kommer att räcka. Hur som helst. Jag tejpar på. När jag står där på stegen med armarna upp i luften och försöker tejpa längs med stuckaturen där en elkabel också är dragen längs med halva väggen vilket gör det omöjligt att tejpa rakt, ser jag hur tejpen runt fönstren lossnar och hänger lösa. Där någonstans går luften ur mig. Jag måste ta en paus innan jag börjar tejpa om de 14-15 metrarna tejp som nyss lossnade från väggen. Jag tar en kopp te och lägger ut en bild av mitt projekt på instagram och beklagar mig. Någon kallar mig ”power woman”. Yeah right. Jag plockar upp datorn. Hos Trendenser hittar jag bilder från ett hem som är till salu. Det hugger till i mellangärdet. Lägenheten är så fint färgsatt i mjuka jordtoner. Precis min stil ju! Frida skriver att det är en kulör som hängt med henne sedan 1999-2000 och undrar om hon ska kalla den kaffelatte eller mullvadsbrun. I kommentarsfältet skriver jag att jag tycker man numera kan kalla den clay, eller lerfärgad för att det ska ska kännas nytt och modernt, då vi alla vet att kaffelatte är ett nästan lika starkt skällsord som shabby chic. Därefter har lägenhetens ägare förtydligat i kommentarsfältet att vi är inne på fel spår, och att färgen istället är mossgrön. Skitsamma vad det är för kulör. Mitt problem är att jag precis står i beredskap att börja måla mitt sovrum väldigt blått. Vad håller jag på med? undrar jag ännu en gång. Jag som stått emot alla färg- och tapettrender under åren och varit min bas i vitt, svart, brunt, beige och trärena toner för värme trogen i alla år. Men det är bara att fullfölja det jag påbörjat. Dock hinner jag bara två väggar innan det är dags att göra kväll. Naturligtvis hade färgburken som kom med bud skadats under transporten, och färg läckt ut. Med två väggar kvar att måla inser jag att det är tveksamt om färgen kommer att räcka. När jag vaknar nästa morgon har jag en olustkänsla i kroppen redan innan jag slår upp ögonen. Och när jag gör det sticker allt det blå mig i ögonen. Det är som min blick studsar mot väggen. Det här är verkligen inte jag. Mina fina vintage-möbler känns med ens tantiga mot det blå. Som om jag vore en dam i England. Så tänker jag igen på det där jag läste om Ernst Billgren, numera Wilhelm von Kröckert, i en artikel. Om att man inte kan ändra på den man är, men att man kan ändra allting runt omkring en för att undersöka vad som händer då. Så här sitter jag nu sent på söndagskvällen med tre blå väggar i mitt sovrum. Färgen räckte så klart inte. Nu ska jag ignorera min magkänsla och låta väggarna förbli blå för att se vad som händer med mig. Kanske blir jag en mer färgstark person. Det vore trevligt. Ulrika Randel Här är lägenheten som fick mig att tappa fokus på min blåa målning. Så snyggt med det mossgröna (Mouse's Back) till carrara. Tänk om man skulle lämna in köksluckorna... Men jag skulle vilja ha en ljusare nyans. Light Grey kanske. Helt underbar på snickerierna! Foto: via Wendell Fastighetsförmedling via Trendenser with thanks!
