Godmorgon sköna söndag! Äntligen kikade ljuset in som hastigast i mitt kök, och jag passade på att ta ett par bilder (ursäkta kvaliteten) av nya matsalslampan som jag är supernöjd med. Däremot är bord och matta egentligen inga förstahandsval för mig, utan kompromisser då jag har barn som ständigt pysslar och sölar ner här. Bordet kan jag leva med, men mattan har jag haft så länge och den är dessutom underdimensionerad då den införskaffades till ett annat köksbord som stod här tidigare. Så nu ska jag banne mig ta tag i mattan också. Jag har inte sett någon klockren hittills därav dröjsmålet, men kanske har ni tips? Jag har ett par sammetsstolar i åtanke också, för att mjuka upp lite, så det blir ett litet ansiktslyft i köket. Som inredningsbloggare förväntas man kanske göra om hemma ofta och gå i bräschen för trender, men jag är ganska trygg och fast i min stil, och därmed gör jag bara små justeringar över tid. Jag är glad över att ni i läsarundersökningen som jag gjorde för ett tag sedan, var många som uppmärksammade detta och tyckte att det var positivt. Ja, jag är inte den som förespråkar hållbarhet speciellt ofta här, men jag är inte heller den som river ut och gör om fullt funktionsdugliga miljöer, eller konsumerar speciellt mycket. Jag är glad över att ni noterat det. För mig är det givetvis självklart att tänka på ett hållbart leverne, och jag tror att vi alla år 2017 försöker så gott vi kan. Jag tänker lite som Alexander Bard när det gäller dessa frågor; "Ett annat populärt begrepp som han förkastar är 'hållbarhet.' – Jag hatar det ordet. Alla snackar om det, men det är väl för fan givet för ett företag 2017 att ha en hållbar produktionskedja. Det är som att säga "vi tror på snällhet. " Det finns också mycket dubbelmoral kring hållbarhet som retar mig. När folk i ens närhet uppmanar en att släcka lamporna på Earth Day samtidigt som de själva tar stadsjeepen till jobbet till närförorten på måndag morgon medan jag som vanligt hoppar på bussen... Jag gör mitt i det tysta. För mina barns skull. Givetvis är det viktigt att det finns folk som driver dessa frågor framåt offentligt, men då ska man göra det på riktigt, och leva som man lär. Tidigare har jag alltid haft en lågt hängande stor lampa centrerad över bordet men jag blev så trött på känslan att ha något hängande över huvudet, och att inte kunna ha stora buketter på bordet. Så nu har jag virat upp lampan högt i takrosetten istället och jag älskar det! Men sladden är väl tilltagen och i höst vill jag kanske ha den mysigt hängande ner över matsalsbordet igen. Ombyte förnöjer! Så nöjd med färgskalan också, den krispiga vita moderna rislampan mot det rustika bruna träbordet, och de grårosa väggarna, som passar så bra i fil mot vardagsrummets Shadow White. På bordet står veckans överraskning från Flowery; så kul med en prenumeration på helgblommor då man på så sätt får blommor som man aldrig skulle köpa annars, som mörkrosa liljor. Men de gör sig alldeles ypperligt i kontrast mot den vita lampan. Att tvingas tänka i nya banor är alltid bra.
