En av de absolut finaste hemmen, både vad gäller själva våningen med alla dess sekelskiftesdetaljer och den personliga inredningen, är den som Elsa Billgren växte upp i som hon visat på sin blogg. Jag kan inte riktigt komma över den våningen, och sörjer nog lite å Elsas vägnar att den inte finns i hennes familj längre. Om man nu kan göra det. För vore det mitt föräldrahem skulle jag ha gjort i det i all evinnerlighet. Och titta vad jag hittade när jag hoppade runt på Hemnet. Är det inte... ? Så spännande att se vad som hänt sen senast: Först måste man ändå konstatera att det är himla härligt att den ådringsmålade höga panelen fått förbli brun. För jisses vad paneler målats vita och sedermera grå på senare år. Och nu är det bruna helt rätt i tiden igen. Ändå sällsynt att det ser ut så här i Stockholm. (Och fönsterpartiet ovan alltså. Dör lite). Den "nya" William Morris-tapeten gör sig bra till den bruna tapeten tycker jag. Älskar formen på köket. Luftigt med ett enklare bord för frukosten och informella middagar. Med en anslutande balkong givetvis. Jag menar, Stockholms finaste våning! Sen är det ju kul att jämföra badrummen från familjen Billgrens tid med den nuvarande. Båda fina på sitt sätt, tycker jag. I slutet av dagen är ju hemmet ens borg, och måste passa dem som bor där. Vad tycker ni om förändringen? Update: Läs också Elsas fina inlägg om tiden på Grev Turegatan. Photo: via Wrede
