Hur länge man vill ha juldekorationerna framme och tycker det är mysigt är ju helt en fråga om inställning. När man, som jag, bestämt sig för att julen är över är det så skönt när julen är bortplockad! En befriande ren känsla sprider sig så till den grad hos mig att jag till och med tycker ett kalt fikonträd är vackert att ställa i fokus. Jag har ju några här hemma, och det är ju en del som tycker fikonträd är svåra. Det är de egentligen inte, utan de har helt enkelt perioder när de ser olika ut. Sent på hösten brukar de tappa bladen för att sedan få ett växtryck i december - januari. I år har jag några som inte ens har tappat bladen, men mitt äldsta och största gjorde det alltså nu när jag var borta under julhelgen. Det ska tilläggas att de behöver vattnas i princip dagligen. Nu har jag ett litet dilemma med den här rackaren. Vanligtvis tar jag och klipper ned dem när bladen faller, men den här har skott längst ut på topparna så det tar emot. Men det innebär att den kommer att bli väldigt ranglig om jag inte klipper ned.... Det här trädet har nog fått göra just det, växa lite som det vill utan att beskäras och antagit en ranglig rätt vacker form. När fikonträden skjuter kan de växa flera decimeter på väldigt kort tid, så vill man behålla dem täta bör man beskära tänker jag. Så vad tycker ni, ska jag beskära mitt eller låta det fortsätta sitt eget rangliga liv? Mitt tips här idag är alltså; släng aldrig ett till synes dött fikonträd; klipp ner och fortsätt vattna, gärna med citrusnäring så kommer det igen efter en månad eller två som längst. Och då växer den till sig på ett par veckor! Jag tror jag förresten har en lösning på hur jag ska lösa beslysningsproblemet och tillföra lite liv i mitt monokroma kök. Får se till att komma till skott bara, innan jag ändrar mig igen. Men mer om det en annan dag. Photo: 1 Ulrika Randel 2. Another Ballroom
